Historia

Hans Groop, kappseglare och båtkonstruktör från Vasa i Finland, ritade H-båten i mitten av 1960-talet. Tanken var att skapa en syntes av 22:ans, Hajens, Drakens och Folkbåtens egenskaper – snabbhet, god kryssförmåga och beboelighet. 15 båtar byggdes 1967.
Ett tidigt H-båtsfäste i Sverige blev Ljungskile där “Feske-Gunnar” började importera båtar i början av 70-talet. Första gången H-båten blev riktigt omskriven i Sverige var när tidningen Båtnytt arrangerade One of a kind-regattan i Marstrand 1979 och H-båten var överlägset bäst. Så här stod det i Båtnytt nr 1 1980: “En tolv år gammal konstruktion snuvade alla de nya racerbåtarna på äran och berömmelsen. H-båten tog storslam!”
Grovt kan man indela H-båtens utveckling i fem tidsåldrar.

Före 1971/72
Då fanns bara en tillverkare, Artekno i Finland, som alltså inte behövde konkurrera med någon annan tillverkare. Trots att Artekno upphört med H-båtstillverkning (-91) är de fortfarande den största tillverkaren!

Efter 71/72
Elvström, Danmark köpte bygglicens ca -71, och satte igång att förändra H-båten: djupare roder, konisk masttopp, mer trimmöjligheter och inte minst byggdes båtarna på minimivikt! Tyvärr “hamnade” vantfästena för långt förut, så “vanliga” H-båtsfockar tar i undervantet vid krysskotning! Men, var lugn, flera ägare har slipat loss vantfästena och plastat fast dem på sina korrekta platser i efterhand! Under de följande åren tillkom några nya tillverkare, främst i Finland (Hydrospeed) och på Åland (Scanboat).

Efter 76/77
Först vid Botnias inträde (76/77) tog utvecklingen ytterligare ett steg. Nu var nya H-båtar alltmer inriktade på kappsegling. De sänkte sittbrunnssargen, förstärkte luckgaraget så trimlinor (t.ex. fockfallet och spinnfallet) kunde monteras där, fler trimtampar gavs dubbelkommando så trimning alltid gjordes från lovart. Vidare flyttades vincharna upp på rufftaket, och spinnakern skotades via spärrblock istället. Nu var också en hög skotbalk till storen vanligt, och akterstaget kunde justeras av mittengasten i sittbrunnen. Mastskottet i ruffen “öppnades upp” för att ge ett ljusare intryck.

Efter 1985
Det senaste i utvecklingsväg inträffade ca 1985 då en del tillverkare började plasta in kölen. De limmade helt enkelt fast två plastformar över kölen för att förbättra kölprofilen. Skillnaden i vikt då kölarna gjuts har också stadigt förbättrats. Under alla åren har bara två förändringar gjorts på de ursprungliga ritningarna, Elvström som gjorde rodret djupare och Botnia som sänkte sittbrunnssargen.

Efter 2000
Ett nytt luckgarage lanseras som är lite starkare och mer optimierat. Mastfötter som gör det enklare att fälla masten blir allt vanligare och skotbänken förändras till att blir en kort centrerad pedistal. Dyneema och kolfiber smyger in här och där. Dock är klassregeln strikt vilket förhindrar annat än ytterst marginella förändringar. År 2004 tar Eagle Marine över tillverkningsrätten från Botnia som slutar tillverka H-båtar. Numera innehar följande företag bygglicens på H-båt; Eagle Marine (Finland), O.L. Boats (Tyskland) och Frauscher (Österrike).