Segeltrim

Det har sagts att segelbåtar, även när de hanteras av experter, sällan seglar bättre än 85% av sin potential och att detta till största delen beror på felaktigt segeltrim. 100% korrekt segeltrim skulle då endast inträffa momentant och av en tillfällighet. Utmaningen blir således att komma så nära detta som möjligt och belöningen blir markant förbättring av båtfart och prestanda.
Försegel och storsegel skall skapa en gemensam vingprofil för att nå största effekt. En optimal segelprofil skapar största möjliga lyftkraft och minimalt motstånd. Focken ger ungefär dubbelt så stor drivkraft per ytenhet än storseglet och driver med andra ord båten framåt. Storseglet har mindre dragkraft än focken men större lyftkraft vilket resulterar att storseglet ger höjdtagningsförmåga.H-båten sägs vara lätttrimmad. Som en segelmakare uttryckte det ”H-båten beter sig, till skillnad från Express och IF, precis som teorin säger.” Sagt detta så kräver det erfarenhet och känsla för att hitta ett trim som är snabbare än andras. Denna korta introduktion till segeltrim bygger på generella teorier samt tips från olika trimguider.

Storsegeltrim

Med storskotet och vagnen styr du höjdtagningsförmågan på kryssen. Standardskotningen är att bommen skall vara midskepps och storen så hårt skotad att den aktersta halvan av topplattan är parallell med bommen när man siktar underifrån upp mot lattan. När båten accelererat kan du skota lite till så topplattan pekar lätt mot lovart.

Skot

I mellanvind skall tellisen i toppen gömma sig bakom akterliket ca 80% av tiden, flyger den hela tiden är det bara att skota hårdare. I lätt vind kan tellisen gärna visa sig nästan hela tiden. För att du inte skall kränga för mycket (inte mer än 10-15 grader) och blir för lovgirig behöver du dra i häckstaget från cirka 4 m/s. Har du skotat för hårt tappar du fart, för löst tappar du höjd. Vid vågor ökas twisten.Vid hårdvind är utmaningen att segla båten plant och för att lyckas behöver du all vikt du kan på relingskanten och ordentlig utväxling på häckstagssträckaren (gärna 1:16). Dra i häckstaget tills rodertrycket försvinner men inte så mycket att du får rynkor diagonalt i storseglet. Märk upp så att du lätt hittar tillbaks till ditt trim.Vid lätt vind dras vagnen upp lovart (upp till ca 15 cm för Botnia) för att hålla bommen midskepps. Allt eftersom vinden ökas släpps vagnen mot lä för att minska lovgirigheten dock sällan mer än 5 cm lä om midskepps. Använd häckstaget för att parera byar.

Bomuthal

Bomuthalet ändrar djupet i nedersta tredjedelen av seglet. Ett löst uthal ger mer buk och mer höjd medan ett sträckt uthal ger bättre fart. Vid lätt vind släpps uthalet så att seglet är 3-5 cm från mätmärket för att sedan sträckas upp så att det är fullt sträckt vid vindar över 5 m/s. Vid vågor krävs mer buk än vid platt vatten.

Cunningham

Cunningham används för att kontrollera bukens position för eller akteröver. Buken bör aldrig ligga akter om seglets mitt. Under 5 m/s behövs inte cunningham. Över 5 m/s sträck så att rynkorna vid mastliket försvinner. Vid starka vindar dra cunningham hårt för att minska lovgirigheten genom att öppna storseglets akterlik.

Focktrim

Vid mellan till hårdvind korsas vanligtvis fockskoten så att focken kan skotas från lovart.

Skotpunkt

Skotpunkterna ställs in genom att långsamt lova upp och se hur tellisarna i förliket beter sig. Toppen och botten på seglet skall falla in samtidigt. Faller toppen in före botten flytta fram skotpunkten och vice versa. För North Sails är standardpositionen för skotpunkten 288 cm akter om förstaget. Genom att flytta fram skotpunkten stänger man akterliket och minskar twisten, flytta bak för att twista akterliket och plana ut botten av focken.

Skot

Focken trimmas normalt så att mittersta lattan pekar bakåt parallellt med båtens centrumlinje. Vid hård vind skall akterliket twistas så att mittersta lattan pekar åt lä vilket innebär att då får släppa skotet någon centimeter. I mellanvind och plattvatten kan lattan peka något åt lovart. Detta betyder att i lättvind skotas akterliket mot det yttre mätmärket på spridaren (se riggtrim) och vid mellanvind mot det inre mätmärket.

Fall

Spänningen i fockfallet är mycket viktigt för att hitta rätt fart. Sträck aldrig fallet för hårt, det ger en felaktig form och sliter mycket på seglet. Sträck precis så mycket att ”kalsongrynkorna” försvinner förutom i lätt vind då några rynkor får finnas kvar. Ett sträckt förlik ger en djupare ingång till seglet vilket gör det lättare att styra medan motsatsen ger en mer svårstyrd form som ger bättre höjd.

Till sist…

Fart ger höjd, ett vanligt misstag vid höjdproblem är att förseglet skotas för hårt. Släpp då istället några centimeter på focken och fall av något för att få upp farten. När sedan farten kommit stäng akterliket på storen, peka upp igen och du har både höjd och fart.